onsdag 13 januari 2010

Tack Amelieälskling

Jag har en konstig känsla i mig. Att jag skriver saker jag inte borde, är förprivat här.
Det känns dumt, mina avsikter är att visa dig/er mitt liv. Saker som gör mig glad, samtidigt som jag dokumenterar mitt liv i bild och text. En dag kommer jag låsa den här bloggen och då kommer ingen kunna läsa den förutom jag. Och trots allt är jag inget mer än en enkel och opretentiös 17 åring.

Igår fick jag ännu en försenad födelsedagspresent av älskling. 11 dagar försenad närmare bestämt.
Ajja, det var värt väntan, nu kan jag gå i skolan med hakan uppe samtidigt som jag bär på dessa två riktiga killers.

Tack igen älskling.


Inga kommentarer:

Skicka en kommentar